all star
nu är det så här att min kamera sladd har slutat leva, så ni får stå ut med gamla bilder fram över. 
cause when it feels like a kick in the teeth i can take it.
NU: grilla med fina vänner, mys! lite kallt kanske.
Do what makes you happy. Because in the end, who’s there? You.
Anyone who says "Easy as taking candy from a baby"
has never tried it. Just sayin'
Tidsfördriv
Brukar du komma i tid?
till skolan, jobb, buss, ja. berors också mycket på vem man har som sällskap.
Har du bra kondition?
absolut inte
När blev du fotad senast?
igår
Hur känner du dig nu?
helt okej, lite lost & off, men funkar.
Vanligaste fär på dina kläder?
svart, vitt & grått
Kan du laga mat?
jodå, men berors på vad jag ska göra, men jag klarar mig själv! :)
Vad pluggar du?
Handels & -administration!
Blir du bra på kort?
tar jag själv, blir det okej, men tar någon annan, nope
När och varför grät du senast?
gråter nästan aldrig längre även fast jag mer än gärna skulle vilja det.
Var det pinsamt att svara på det?
nej ?
Hade du en bra kväll igår?
helt okej, lite jobbigt mot slutet sådär.
Din favoritdryck på morgonen?
juice
Är du nyttig?
nej, men äter inte speciellt mkt heller.
Har du någonsin haft något jobb?
ja
Är du blyg?
nej, elr berors på
Vilken tid gick du upp idag?
vene, var vaken till och från hela natten
Vilket tv-spel spelade du senast?
jadu!
Vilket tv-spel är ditt favoritspel?
no idea
Hur mycket krävs för att du ska bli full?
jadu? rätt mycket
Har du spytt offentligt?
haha nej
Jag sover?
inte nu direkt nej.
Vad sa du senast?
"ja det blev det!"
Var du på festival i somras?
nej tyvärr, men ville!
Vem ringen du när du är arg och ledsen?
ingen direkt
Vad skulle du behöva nu?
pengar
Har du snygga skor?
converse, så de är dom väl :)
Vad var det första du sa imorse?
seriöst, håll käften
Har du sovit i din egen säng inatt?
ja,
Har någon annan sovit i din säng inatt?
ja, theo, angeline & victoria
Har du varit utomlands?
ja, 3-4 gånger i spanien, slovakien & polen 1 gång & danmark 2 gånger, snart thailand
Har du körkort?
nej elr bara moppe
Är du ensam nu?
nej
Vad ser du fram emot mest denna vecka?
vet inte!
Brukar du komma i tid?
till skolan, jobb, buss, ja. berors också mycket på vem man har som sällskap.
Har du bra kondition?
absolut inte
När blev du fotad senast?
igår
Hur känner du dig nu?
helt okej, lite lost & off, men funkar.
Vanligaste fär på dina kläder?
svart, vitt & grått
Kan du laga mat?
jodå, men berors på vad jag ska göra, men jag klarar mig själv! :)
Vad pluggar du?
Handels & -administration!
Blir du bra på kort?
tar jag själv, blir det okej, men tar någon annan, nope
När och varför grät du senast?
gråter nästan aldrig längre även fast jag mer än gärna skulle vilja det.
Var det pinsamt att svara på det?
nej ?
Hade du en bra kväll igår?
helt okej, lite jobbigt mot slutet sådär.
Din favoritdryck på morgonen?
juice
Är du nyttig?
nej, men äter inte speciellt mkt heller.
Har du någonsin haft något jobb?
ja
Är du blyg?
nej, elr berors på
Vilken tid gick du upp idag?
vene, var vaken till och från hela natten
Vilket tv-spel spelade du senast?
jadu!
Vilket tv-spel är ditt favoritspel?
no idea
Hur mycket krävs för att du ska bli full?
jadu? rätt mycket
Har du spytt offentligt?
haha nej
Jag sover?
inte nu direkt nej.
Vad sa du senast?
"ja det blev det!"
Var du på festival i somras?
nej tyvärr, men ville!
Vem ringen du när du är arg och ledsen?
ingen direkt
Vad skulle du behöva nu?
pengar
Har du snygga skor?
converse, så de är dom väl :)
Vad var det första du sa imorse?
seriöst, håll käften
Har du sovit i din egen säng inatt?
ja
Har någon annan sovit i din säng inatt?
ja, theo, angeline & victoria
Har du varit utomlands?
ja, 3-4 gånger i spanien, slovakien & polen 1 gång & danmark 2 gånger, snart thailand
Har du körkort?
nej elr bara moppe
Är du ensam nu?
nej
Vad ser du fram emot mest denna vecka?
vet inte!
round and round
ni som läst "hur man väljer människor" uppfatta allt helt fel & ja, alla är människor, alla får vara med vilka det vill, för jag sa aldrig att ni inte fick det, jag sa bara var jag tyckte & tänkte, det är ju det en blogg är till för? ens tankar. men jag har ju inte direkt förmedlat det jag ville säga på bästa sätt. så hoppas ingen tar illa upp oså, för det mena jag inte.
& ni som kommentera anonymt, ni har inte här å göra om ni inte kan stå för vem ni är.
UPDATE: jag lägger inte upp kommentaren för att jag inte vet vem du är, thats it, hade du lagt upp den om du inte visste vem det var som kommenterade? nej skulle inte tro det.
UPDATE: jag tycker endå man kan skriva vem man är, jag hade inte direkt blivit arg på dig? jag står för vad jag & angeline skrivit & ja, så tycker jag & angeline. alla som säger att man ska få tycka som man vill verkar just nu vända ryggen till. förstår att en del av det är fel, ja. men det är fortfarande min blogg, ingen bad just dig att läsa den.
It's like every time something actually goes right in my life someone somewhere says, "oh, she looks happy. Lets fuck up her life a little more."
känns alltid så, så fort man blir glad & är på bra humör, kommer alltid någon & slår ner en, så är man tillbaka längst ner, precis när man tagit sig upp.
fuck what i said it dont mean a shit now.
aaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaah! blir galen, på allt! PRECIS ALLT, jag orkar seriöst inte mer.
john hron
Det är onsdag kväll, en av de allra sista dagarna av sommarlovet. John ska börja skolan på måndag, åttonde klass. Han bor i Kungälv med sina föräldrar. Fadern är invandrare från Tjeckoslovakien. Johns stora intresse är kanot, och i juli har han varit i Oxelösund och tävlat i ungdoms-SM och fått bronsmedalj.
Innan sommarlovet är slut har John och en kamrat beslutat att tälta ute vid Ingetorpssjön, ett populärt tillhåll för traktens ungdomar. Johns mor skjutsar dem ut och hon känner sig lite orolig. Sjön ligger åtta kilometer från hemmet. Pojkarna tycker hon är sjåpig. Det är ju så pojkar tycker om oroliga mammor.
När hon släppt av dem följer de stigen till klippudden vid den södra änden av sjön. Det är där de ska campa. Det är någon gång mellan åtta och nio på kvällen. Pojkarna reser tältet och tänder sedan en eld vid stranden. De ska grilla korv. Ingen av dem vet att det här är John sista kväll i livet. De sitter och pratar och har roligt. Vad pratar de om? Sommaren som gått? Musik? Kanot? Flickor? Mopeder? Skolan som ska börja?
Mordet
Det är elden som lockar till sig Johns mördare. Fyra ungdomar, två artonåringar, en sjuttonåring och en femtonåring, alla skinnhuvuden och nazister, har också sökt sig till sjön, till en annan udde. De har laddat upp rejält med öl och sprit. De skriker över till John och hans kamrat, men får inget svar. De beslutar sig för att se efter vilka som är borta vid elden. Kanske kan det bli en rolig kväll. Där kan ju finnas någon att bråka med. Femtonåringen sänds iväg som spanare. Han blir förtjust: en av pojkarna vid elden är John Hron, en pojke han inte gillar.
Han har under läsåret bråkat med John och mobbat och slagit honom i skolan, till och med hotat att döda honom. I skolan går han under namnet Rambo. Ingen kan säga varför han bråkat med John, kanske beror det på att han, till skillnad från andra elever, inte varit tillräckligt undergiven. John är visserligen lång, över 180 cm, och kraftig, nästan 70 kg, men nu har Rambo uppbackning.
Femtonåringen återvänder till sina kamrater och meddelar att han hittat en tönt och idioten Hron vid elden. Han vill att alla ska följa med och ge John stryk, ja, han föreslår till och med att man ska slå ihjäl honom. De andra vill dricka ett tag till, och det kan de lugnt göra. Stigen från pojkarnas tältplats tillbaka till vägen går nämligen förbi den plats där de just nu sitter och dricker. Mellan halv elva och elva klampar alla fyra in hos John och hans kamrat.
Misshandeln inleds omedelbart. En av artonåringarna kastar en flaska i huvudet på John, och börjar slå och sparka på honom. Han faller omkull. John ska säga att han älskar nazister. Han vägrar och får stryk tills han gör som han är tillsagd. Han får mer sparkar ändå, kanske för att han tidigare uppenbarligen ljugit och sagt att han inte gillar nazister. Femtonåringen tar vid och ger John flera sparkar, varav en mycket hård träffar John i bakhuvudet.
Vid det här laget är John skräckslagen. Åtminstone tre i gänget attackerar honom, ofta utan någon som helst förvarning, också bakifrån. Hans ögon är enligt en av de åtalade vidöppna som klot, och han kan inte fokusera sin blick. Den irrar oupphörligt fram och tillbaka. Han darrar och sitter till slut på huk med huvudet i sina händer för att i möjligaste mån skydda sig mot mer sparkar och slag. Det hindrar inte att han får mer. Han får en våldsam hoppspark, sparkar i sidan och mot huvudet. Gång på gång faller han omkull av de våldsamma sparkarna.
Någon slår honom med brinnande ved i nacken. Någon knuffar omkull honom i elden. De tänder eld på pojkarnas tält. De stjäl och förstör deras saker. John och kamraten ber att få gå hem, men det får de inte. I stället fortsätter man att misshandla John med sparkar och slag. Till slut blir han liggande. Hans ansikte är blodigt och svullet. Bilden av vad som händer under de ohyggliga timmarna är oklar. Mördarna minns inte, eller vill inte minnas, så mycket under polisförhöret. De skyller på varandra. Ibland gör de uppehåll i tortyren.
De ber hycklande om ursäkt, säger att sparkar och slag varit misstag, bjuder John på öl och anslår försonliga tongångar. Ingenting tycks dock kunna hejda nya utbrott av våld. Det räcker inte att John mot allt vad han tror på har sagt att han gillar nazister. Han måste ha mer stryk ändå. Det är katternas lek med råttan, och de njuter av hans ångest och rädsla. Det är en berusande känsla för dem att så totalt ha en pojke som skakar av skräck i sitt våld. Efter en sista uppblossande misshandel kastar de honom i sjön. John kvicknar till och simmar utåt.
Han har ont, han är omtöcknad och rädd, men han är en duktig simmare. Ganska snart upptäcker skinnhuvudena att det inte var så bra att kasta i John. De kan ju inte slå honom. De skriker åt honom, kräver att han ska komma tillbaka, men han svarar inte, håller sig kvar ute på sjön i en kvart. Någon kommer på att tvinga kamraten att ropa att han kommer att få stryk i Johns ställe om han inte återvänder. Livrädd som han är gör han så.
Han ropar på John och vädjar att han ska komma tillbaka, och John svarar på hans rop. Uppgifterna om vad som nu händer är osäkra, och klaras aldrig riktigt ut under polisförhören. Det enda man vet är att en av artonåringarna och sjuttonåringen nu går och att de tar Johns vettskrämde kamrat med sig. Det är just i det ögonblicket John fattar ett ödesdigert beslut: han vänder åter in mot land. Är det av oro för kamraten?
Tror han att alla kommer att gå, eller tror han att bödlarna inte ska slå honom mer? Han har ont och han är rädd, men han förstår inte vidden av det hat hans bödlar känner. Han är bara fjorton år. Vi kan inte veta hur John tänker i det ögonblick han börjar simma in mot stranden, men hans beslut får ohyggliga konsekvenser för honom. Femtonåringen och en av artonåringarna står och väntar. Det är de två som varit mest aktiva under misshandeln, och de har hat kvar så det räcker. Misshandeln tar fart med ny målmedvetenhet och effektivitet, och nu finns ingen flykt.
Ett knytnävsslag mot ansiktet fäller John till marken. Han ramlar baklänges, och slår i huvudet i klippan. Han släpas över till en gräsplätt. De båda mördarna vill göra det bekvämt för sig när de ska sparka honom. Hårda, hårda sparkar träffar hans huvud, men han värjer sig nu inte längre med sina armar. Bödlarna ser att John rör sig, men han skriker inte, han bara vrider sig i plågor, mumlar något de inte kan förstå. Nu är katt- och råttaleken slut. Det roliga är över. Mördarna är nöjda och lyfter, släpar och rullar John till strandkanten och sparkar i honom.
Strax innan han ramlar i hör de honom åter mumla någonting. Den här gången märker John knappast att han är i vattnet. Han drunknar och sjunker sakta mot sjöns botten. De båda mördarna står kvar och rullar en cigarett. Ingen av dem lyfter ett finger fastän de förstår att John håller på att dö. Mördarna vänder ryggen åt den fruktansvärda scenen och ansluter sig till de andra. En av dem berättar att John sjönk som en sten, när de kastade i honom andra gången. Bödlarna drar sig hemåt och lägger sig. Johns kamrat får lift med en bil, kommer hem och slår larm.
Bara några timmar efter att Johns mor skjutsat ut honom till Ingetorpssjön ligger han död på sjöns botten, misshandlad till oigenkännlighet. Mordet skedde 1995 ( augusti ) och i Januari 2001 släpptes den av mördarna som fått längst straff. Han är idag 27 år och en fri man. Straffet för honom var 8 år (släpptes fri efter 6 år) och för de tre andra blev det 10 månader, 4 månader och en frikändes helt.
1998 skändades Johns grav, någon drog loss gravstenen med hjälp av linor och en bil. Sedan sparkades lyktor och blommor sönder. Någon bestämde sig för att föräldrarna inte lidit nog.
Kopiera och sätt in på din blogg, visa att du bryr dig. Stoppa våldet!
R.I.P. John Hron
Det är onsdag kväll, en av de allra sista dagarna av sommarlovet. John ska börja skolan på måndag, åttonde klass. Han bor i Kungälv med sina föräldrar. Fadern är invandrare från Tjeckoslovakien. Johns stora intresse är kanot, och i juli har han varit i Oxelösund och tävlat i ungdoms-SM och fått bronsmedalj.
Innan sommarlovet är slut har John och en kamrat beslutat att tälta ute vid Ingetorpssjön, ett populärt tillhåll för traktens ungdomar. Johns mor skjutsar dem ut och hon känner sig lite orolig. Sjön ligger åtta kilometer från hemmet. Pojkarna tycker hon är sjåpig. Det är ju så pojkar tycker om oroliga mammor.
När hon släppt av dem följer de stigen till klippudden vid den södra änden av sjön. Det är där de ska campa. Det är någon gång mellan åtta och nio på kvällen. Pojkarna reser tältet och tänder sedan en eld vid stranden. De ska grilla korv. Ingen av dem vet att det här är John sista kväll i livet. De sitter och pratar och har roligt. Vad pratar de om? Sommaren som gått? Musik? Kanot? Flickor? Mopeder? Skolan som ska börja?
Mordet
Det är elden som lockar till sig Johns mördare. Fyra ungdomar, två artonåringar, en sjuttonåring och en femtonåring, alla skinnhuvuden och nazister, har också sökt sig till sjön, till en annan udde. De har laddat upp rejält med öl och sprit. De skriker över till John och hans kamrat, men får inget svar. De beslutar sig för att se efter vilka som är borta vid elden. Kanske kan det bli en rolig kväll. Där kan ju finnas någon att bråka med. Femtonåringen sänds iväg som spanare. Han blir förtjust: en av pojkarna vid elden är John Hron, en pojke han inte gillar.
Han har under läsåret bråkat med John och mobbat och slagit honom i skolan, till och med hotat att döda honom. I skolan går han under namnet Rambo. Ingen kan säga varför han bråkat med John, kanske beror det på att han, till skillnad från andra elever, inte varit tillräckligt undergiven. John är visserligen lång, över 180 cm, och kraftig, nästan 70 kg, men nu har Rambo uppbackning.
Femtonåringen återvänder till sina kamrater och meddelar att han hittat en tönt och idioten Hron vid elden. Han vill att alla ska följa med och ge John stryk, ja, han föreslår till och med att man ska slå ihjäl honom. De andra vill dricka ett tag till, och det kan de lugnt göra. Stigen från pojkarnas tältplats tillbaka till vägen går nämligen förbi den plats där de just nu sitter och dricker. Mellan halv elva och elva klampar alla fyra in hos John och hans kamrat.
Misshandeln inleds omedelbart. En av artonåringarna kastar en flaska i huvudet på John, och börjar slå och sparka på honom. Han faller omkull. John ska säga att han älskar nazister. Han vägrar och får stryk tills han gör som han är tillsagd. Han får mer sparkar ändå, kanske för att han tidigare uppenbarligen ljugit och sagt att han inte gillar nazister. Femtonåringen tar vid och ger John flera sparkar, varav en mycket hård träffar John i bakhuvudet.
Vid det här laget är John skräckslagen. Åtminstone tre i gänget attackerar honom, ofta utan någon som helst förvarning, också bakifrån. Hans ögon är enligt en av de åtalade vidöppna som klot, och han kan inte fokusera sin blick. Den irrar oupphörligt fram och tillbaka. Han darrar och sitter till slut på huk med huvudet i sina händer för att i möjligaste mån skydda sig mot mer sparkar och slag. Det hindrar inte att han får mer. Han får en våldsam hoppspark, sparkar i sidan och mot huvudet. Gång på gång faller han omkull av de våldsamma sparkarna.
Någon slår honom med brinnande ved i nacken. Någon knuffar omkull honom i elden. De tänder eld på pojkarnas tält. De stjäl och förstör deras saker. John och kamraten ber att få gå hem, men det får de inte. I stället fortsätter man att misshandla John med sparkar och slag. Till slut blir han liggande. Hans ansikte är blodigt och svullet. Bilden av vad som händer under de ohyggliga timmarna är oklar. Mördarna minns inte, eller vill inte minnas, så mycket under polisförhöret. De skyller på varandra. Ibland gör de uppehåll i tortyren.
De ber hycklande om ursäkt, säger att sparkar och slag varit misstag, bjuder John på öl och anslår försonliga tongångar. Ingenting tycks dock kunna hejda nya utbrott av våld. Det räcker inte att John mot allt vad han tror på har sagt att han gillar nazister. Han måste ha mer stryk ändå. Det är katternas lek med råttan, och de njuter av hans ångest och rädsla. Det är en berusande känsla för dem att så totalt ha en pojke som skakar av skräck i sitt våld. Efter en sista uppblossande misshandel kastar de honom i sjön. John kvicknar till och simmar utåt.
Han har ont, han är omtöcknad och rädd, men han är en duktig simmare. Ganska snart upptäcker skinnhuvudena att det inte var så bra att kasta i John. De kan ju inte slå honom. De skriker åt honom, kräver att han ska komma tillbaka, men han svarar inte, håller sig kvar ute på sjön i en kvart. Någon kommer på att tvinga kamraten att ropa att han kommer att få stryk i Johns ställe om han inte återvänder. Livrädd som han är gör han så.
Han ropar på John och vädjar att han ska komma tillbaka, och John svarar på hans rop. Uppgifterna om vad som nu händer är osäkra, och klaras aldrig riktigt ut under polisförhören. Det enda man vet är att en av artonåringarna och sjuttonåringen nu går och att de tar Johns vettskrämde kamrat med sig. Det är just i det ögonblicket John fattar ett ödesdigert beslut: han vänder åter in mot land. Är det av oro för kamraten?
Tror han att alla kommer att gå, eller tror han att bödlarna inte ska slå honom mer? Han har ont och han är rädd, men han förstår inte vidden av det hat hans bödlar känner. Han är bara fjorton år. Vi kan inte veta hur John tänker i det ögonblick han börjar simma in mot stranden, men hans beslut får ohyggliga konsekvenser för honom. Femtonåringen och en av artonåringarna står och väntar. Det är de två som varit mest aktiva under misshandeln, och de har hat kvar så det räcker. Misshandeln tar fart med ny målmedvetenhet och effektivitet, och nu finns ingen flykt.
Ett knytnävsslag mot ansiktet fäller John till marken. Han ramlar baklänges, och slår i huvudet i klippan. Han släpas över till en gräsplätt. De båda mördarna vill göra det bekvämt för sig när de ska sparka honom. Hårda, hårda sparkar träffar hans huvud, men han värjer sig nu inte längre med sina armar. Bödlarna ser att John rör sig, men han skriker inte, han bara vrider sig i plågor, mumlar något de inte kan förstå. Nu är katt- och råttaleken slut. Det roliga är över. Mördarna är nöjda och lyfter, släpar och rullar John till strandkanten och sparkar i honom.
Strax innan han ramlar i hör de honom åter mumla någonting. Den här gången märker John knappast att han är i vattnet. Han drunknar och sjunker sakta mot sjöns botten. De båda mördarna står kvar och rullar en cigarett. Ingen av dem lyfter ett finger fastän de förstår att John håller på att dö. Mördarna vänder ryggen åt den fruktansvärda scenen och ansluter sig till de andra. En av dem berättar att John sjönk som en sten, när de kastade i honom andra gången. Bödlarna drar sig hemåt och lägger sig. Johns kamrat får lift med en bil, kommer hem och slår larm.
Bara några timmar efter att Johns mor skjutsat ut honom till Ingetorpssjön ligger han död på sjöns botten, misshandlad till oigenkännlighet. Mordet skedde 1995 ( augusti ) och i Januari 2001 släpptes den av mördarna som fått längst straff. Han är idag 27 år och en fri man. Straffet för honom var 8 år (släpptes fri efter 6 år) och för de tre andra blev det 10 månader, 4 månader och en frikändes helt.
1998 skändades Johns grav, någon drog loss gravstenen med hjälp av linor och en bil. Sedan sparkades lyktor och blommor sönder. Någon bestämde sig för att föräldrarna inte lidit nog.
Kopiera och sätt in på din blogg, visa att du bryr dig. Stoppa våldet!
R.I.P. John Hron
-.-'
du som kommentera "haha och ni valde tarre" betyder det att vi inte umgås med andra? vi gillar tarre, han är sneeel & som om det verkar att du inte vill visa vem du är så gör du bättre i att inte kommentera över huvudtaget, stå för vad du säger ist. du vet inte ens vem det handlar om!
Hur man väljer människor.
alltså, det finns ju vissa personer man bara inte vill festa med / vara med över huvudtaget, & ni väljer dom. det är fkts lite småkul. jag är inte ett dugg förvånad över att det blev så, men man väljer väl ngt lite högre, det är näst intill skrattretande & att man sedan lägger upp bilder & försöker skryta om det, när dom snarare blir utskrattde, DET är KUL. vill man ha lite högre status får man ju nästan ta reda på vilka dom är, vilka DOM umgås med, osv. Men det lär ni ju aldrig fatta, det är så galet skrattretande, inte näst intill, det är skrattretande. vi uppgraderar oss, ni går bara nerför.
/ Sara & Angeline, don't mess with us bitches!
You’re way too young not to believe everything is going to be okay
Blivit mkt bilder på senaste, har inte riktigt haft ngt att skriva om. Men förhoppningsvis ändras det snart! Har städat sen jag vakna, men nu sitter vi & chillar med victoria & stux! haha, skolan imorgon, så sängen tidigt! :)
Dag 29: Nyaste bilden på mig själv
den under, men känns ju lite tråkigt att lägga upp den igen, så får bli den här: 
Silence calls
Dag 27: Tema ”två”
Dag 28: Väder
Dag 27: Tema ”två”
två favoriter!
två favoriter!
Dag 28: Väder
ungefär så här, varmt, sol & klar himmel
ungefär så här, varmt, sol & klar himmel
Dag 25: I all hast
hihihii, vad jag gillar er! + amanda, men brukar inte få lägga upp bilder på henne, så strunta i de ;) ♥
The fire will not fade, not this time And I hope we'll be alrigh
fina robert petterson fyller år idag, grattis! ♥